Infinity - Sherrilyn Kenyon


Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Foto: Mamma | Modell: Jag
 
Nick har det inte lätt. Han är ett fattigt barn, i en skola där rika ungar gå runt i designerkläder, fast han har hjärna, vilket gjorde att han fick en plats i skolan. Han blir retad och mobbad på grund av sin livsstil, så han smälter definitivt inte in. Hans mamma hatar sitt jobb, men hon kämpar för Nick, så han kan få en bra utbildning, samtidigt som de kan ha tillgång till mat i deras hem. Nick har ett bra huvud på sina axlar, försöker han att inte komma i trubbel med mobbarna och han lyckas vara kvick, och sarkastisk ta itu med de problem som möter honom dag till dag. Nick försöker göra sin mamma glad genom att bete sig rätt, men som blir svårt när Stone, försvårande översittare, börjar tala illa Nicks mamma, som lämnar Nick på hans bristningsgräns. Han känner av om svårt att hålla ihop allting samtidigt kunna hålla sig borta från trubbel, hans mor är lite överbeskyddande, och du skulle inte vilja se henne arg. Nick säkerhet är en konstant tanke på sin mors sinne, och snart är hans säkerhet hängande på en tråd...
 
Det första som jag la märke till med den här boken var att det äntligen! äntligen! äntligen är en kille som är huvudroll i ett fantasy scenario! Det var verkligen jag vad med om det. Senaste var nog Percy Jackson eller Harry Potter. Jag diggar otroligt när en kille ska upptäcka fantasins värld, inte tjejer som blir kära i en kille som sen visar sig vara något fint monster som de fortsätter älska. Så tack Sherrilyn Kenyon för Nick. Nick är som ni läste i handlingen en smart kille som inte har det så bra med pengar som svänger runt han och hans mammas liv. Men Nick är en gatusmart kille som klarar sig ut ur de mesta. Men vissa andra saker är knepiga som... zombies...
 
Vissa saker tycker jag var väldigt otydliga med hela boken och det var hur fan kom zombiesarna in i storyn?  Det var inte på ett bra sätt tycker jag. Jag blev smått förvirrad för jag tänkte först att boken skulle fokusera på en helt annan sak än det men plötsligt var det viktigare än annat. Och hur saker löste sig ibland var lite förvirrande. Så det är zombies som det övernaturliga i det här scenariet och det kändes mer som ett dataspel än en bok. En killbok skulle man kalla detta för man slapp också allt tjafs om romantik och triangeldramor. Ärligt talat hade jag förväntat min en större kärlekflört efter att ha läst Kenyons bok "Nattens begär" där mer än häften av boken består av sex och kärlek, så en ny sida av Kenyon som jag börjar gilla. 
 
Nicks mamma var min solklart min favoritkaraktär i hela boken! Hon var en sådan stark mamma som offrade sitt liv för Nicks skull. Hon råka bli gravid i ung ålder och blev utsläng för att hon ville behålla barnet. Hennes jobb just nu är att strippa på en strippshow inne i stan. Nick kan inte säga att han är stolt att hon jobbar där, men han är stolt över sin mamma som ororar sig om honom varje minut i boken och gör allt för Nicks skull. Åh! Hon är unik och trovärdig! Jag fastnade för henne, har henne som favorit och jag tror att hon är en av de bästa karaktären på länge. Så boken i helhet var bra, men många saker var otydliga.

 

Titel: Infinity
Författare: Sherrilyn Kenyon
Betyg: 6/10
Serie: Chronicles of Nick #1
Sidor: 306
Kapitel: 18
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: ATOM
Första meningen: "Free will."

 
 

Att ta bilder på böcker...

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Andra bilden tagen av mamma :)
 

...kan bli en entimmes tur runt på tomten. Och så har det varit för mig idag! För att skriva alla mina recensioner jag ligger back i så måste jag fota böcker också så jag kan skriva dem! Jag har försökt att vara lite kreativ som vanligt så jag har varit barfota, klättrat i träd och krypit runt i buskar för att få något ut över det normala. Så kom ihåg de här bilderna för de är ledtrådar till recensioner som kommer kanske om en vecka :)
 

Paper Towns - John Green

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4
 
Quentin Jacobsen och Margo Roth Spiegelman har varit grannar nästan hela sina liv. De har en speciell relation till varandra och Q är lite mer intresserad i Margo än vad hon är i Q och så har det alltid varit. Så en månad innan sista dagen av High School drar Margo ut Q mitt in i nattens briser och utmanar honom att hjälpa henne med en 11 punkters lista av hämnd. En natt som Q aldrig kommer att glömma för dagen efter är Margo borta. Men Q hittar ledtrådar som Margo har lämnat efter sig, men frågan är om den natten fylld av hämnd var den sista stunden med Margo?
 
Vi börjar med det man ser först hos boken. Framsidan. Jag själv avgudar det lite i smyg. Det är effektfullt och har något med boken att göra. Inte de där tjejerna med långa balklänningar utan en hemlig mening av bokens innehåll. Sen ser vi titeln. Paper Towns. Man tror ju att det är något som bara nämns i den här boken, men det är ett riktigt uttryck som jag själv inte har stött på så många gånger. Så det var de yttre, och det yttre ska man inte bedöma en bok på så vi går djupare in.
 
John Green har nog den mest roligaste och skönaste humorn i böcker! Han får mig verkligen att skratta tusen gånger om. Det är en sådan skön och nördig humor och hela sista delen av boken kunde man knappt sluta fnissa. Det som Green klarar av galant är att fixa intressanta karaktärer inblandad i humorn. Men det känns ändå likt hans bok Looking for Alaska. En lite nördig kille som huvudroll och en rebellisk tjej som sedan försvinner. Jag börjar tro att John Green var den nördiga killen i tonåren och det är säkert något han har varit med om som den här historien. Jag har bara läst två böcker av John Green (som han har skrivit själv) så det behöver inte vara så. 
 
Den här hämndplanen var bara så random och sjukt rolig. Jag har nog inte i en endaste bok upplevt något som den händelsen. Det kom nästan direkt i början och det hjälpte en på traven att lära känna karaktärerna. Att använda en ovanlig händelse för att komma några närmre på en gång vilket fungerade super! John Green veet hur han ska presentera sig karaktärer rätt och slätt. Inte bara huvudrollerna utan också birollerna. Quentins vänner Ben och Radar är underbart sköna det är svårt att inte gilla dem. Speciellt Bens fins historia som gör att ingen tjej skulle vilja gå på bal med honom (It was a kidney infection!). Så gott och sagt var boken bra, men det var lite för likt Looking for Alaska enligt min smak. 
 

Titel: Paper Towns
Författare: John Green
Betyg: 7/10
Serie: -
Sidor: 305
Kapitel: 29
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Bloomsbury
Första meningen: "The way I figure it, everyone gets a miracle."

 

Piratika - Tanith Lee

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4
 
16-åriga Artemisia Blastside, Art, minns sin mamma som en beryktad piratkapten som dog i en explosion. Omedveten om att hennes minnen inte är vad de verkar vara rymmer Art från Änglarnas internatskola för unga flickor och ger sig iväg på jakt efter sin mammas gamla besättning. Ständigt på språng undan stråtrövare, pirater och smugglare gör hon sitt bästa för att förtjäna sin mammas plats som den berömda och fruktade Piratika.
 

När jag läste början av boken tänkte jag att detta kunde sluta bra, det byggdes upp som en bra story. Men det blev inte den twisten och historia som jag hade förväntat mig vilket gjorde mig en aning besviken. Efter börjans twist så gillade jag inte boken så mycket och började se skarpt att detta är en bok riktad mot en yndre folkgrupp som läser. 
 
Art var verkligen ett hårdkokt ägg som var för självsäker för min smak. Och jag förstår inte hur hon klarade av att göra allt!?! Tyvärr, verkligen en bok som ska visa små barn att om man tror att man klarar det så gör man det, men jag vet redan det. de andra karaktärerna tyckte jag inte hade en personligheet fullt ut. Tyvärr, jag har upplevt böcker med barnsligt synvinkel som har bra karaktärer (som första Harry Potter boken). Man ska inte bli slapp bara för man skriver för en yndre ålder. Det accepterar inte jag. Den enda som jag gillade var hunden Smuts (Lundons renaste hund!).
 
Handligen som inte blev som jag ville flöt ändå på och jag gillade slutet då Tanith Lee förklarade vad som hände med alla som har varit en del av boken. Sånna slut uppskattar jag för då slipper man tänka vad som hände med alla och det skapar som ett acceptabelt och mysigt sagoslut. I helhet var boken okej. Nu har jag läst den och vet vad jag tycker om den. 
 

Titel: Piratika
Författare: Tanith Lee
Betyg: 5/10
Serie: Piratika #1
Sidor: 367
Kapitel: 28
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Damm förlag
Första meningen: "En dag nör art var sexton år gammal mindes hon sin mamma."


Land ohoj!

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4
 
Jag ligger back med mina recensioner med 7 böcker.... Well, ett fint tecken att jag läser som en galning utan att ens märka det och att jag har något annat att göra om dagarna! Jag sommarjobbar vilket har varit de nästroligaste i sommar (Malta är verkligen oslagbart) och jag märker hur mycket jag njuter att göra något annat än att sitta bakom en skolbänk. Jag kände exakt samma sak på min prao. Men nu tjänar jag pengar! :D Men recensioner kommer att brännas av så snabbt så möjligt så risken är att det blir en hel del recensioner på raken....

The Name of the Wind - Patrick Rothfuss

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Malta, Mdina
 
Mitt namn är Kvothe.
Jag har stulit tillbaka prinsessor från sovande kungar. Jag brände ner staden Trebon. Jag har sov en natt med Felurian och lämnade med både mitt förstånd och mitt liv. Jag var utkastad från Universitet vid en yngre ålder som ens accepteras där. Jag har pratat med Gudar, underbara kvinnor och skrivit sånger som får sångare att gråta.
Du kanske har hört talats av mig. 
 

Vilken tegelsten! Man trodde aldrig att den skulle sluta! En 700 sidors långs livshistoria som inte slutar där utan fortsätter. Bara för den var så tjock kände jag mig tvungen att sätta sig in i historien! I den här boken får man veta Kvothes, krogägaren till en liten ställe i världen, livshistoria redan från början. Kvothe verkar verkligen som en spännande, snarare mystisk karaktär som man verkligen förstår att man kommer att vilja veta mer om! Jag hade faktiskt höga förväntligar tack vare tipsare och ett Goodreads-betyg på 4.55. Det som jag fick smaka på var en story utöver det vanliga och det var inte helt vad jag hade förväntat mig, men det var verkligen bra!
 
Det är ju så att Kvothe berättar allt och man färdar i hans minnen vilket gör att man glömmer nästan bort att allt är en historia. Det blir nästan som en vanlig boks berättelse, man man blir alltid påmind att det är berättelse av hans liv när de återgår ibland till verkligheten. Jag blev sjukt förvånad att hela den här historien var berättad på en dag av Kvothe! Jag trodde att det tog mer än det för det är en sådan tjock och lång historia. Kvothe var en karaktär som jag snabbt kom in i och blev intresserad av. Han är verkligen en man som har blivit påverkad av de förflutna som han säger ibland. Men vissa delar av hans förflutna var faktiskt väldigt sega och jag undrade verkligen om man inte kunde hoppa över det för det är en väldigt tjock bok ändå. 
 
Det som jag absolut älskade med den här boken var att det fanns ofantligt många underbara citat! Och då måste jag ju skriva några för att demostrera! As my father used to say: "Call a jack a jack. Call a spade a spade. But always call a whore a lady. Their lives are hard enough, and it never hurt to be polite."
"Roses! I swear you men have all your romance from the same worn book. Flowers are a good thing, a sweet thing to give a lady. But it is always roses, always red, always perfeckt hothouse blooms when they can come by them."
Jag älskar verkligen de två för de är uppskrivna i min citatbok! :) Så för att få fler smakprov så läs boken! Det är en tegelsten så det krävs att ha tid med den, men jag har inte slösat mina tre dagar på Malta med den! 
 

Titel: The Name of the Wind
Författare: Patrick Rothfuss
Betyg: 8/10
Serie: The Kingkiller Chronicle
Sidor: 722
Kapitel: 92
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Daw Books
Första meningen: "It was night again."


Neverwhere - Neil Gaiman

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4
 
Vem visste att ens liv skulle förändras genom bara rädda en flicka? Richard Mayhew är på väg med sin fästmö på middag med hennes chef när de stöter på en blödande flicka på vägen. Han bestämmer sig att hjälpa henne oavsett hoten han får av sin fästmö att det är slut mellan dem ifall han hjälper flickan så gör han det. Det visar sig att flickans namn är Door och på grund av henne så blev hans obefintlig i London. Ingen kan se honom, bara de som lever i världen som Door lever i. Så han går ner i undre London för att kunna hitta en väg tillbaka till sitt liv. 
 
Neil Gaiman är otroligt bra på att skapa en fantasystory som uppspelar sig och har språket som en saga, men gör det på ett vuxet sätt. Det upplevde jag redan i Stardust när jag läste den och det är nog det som är Gaimans specialitet. Boken var ursprungligen en tv-serie som Gaiman hjälpte till att göra som han såg skulle bli en bra idé på en bok. Han berättar i förordet när de ville klippa bort något i serien så gjorde det inte något för honom för han skulle ändå ha den scenen i boken. Så jag är sugen att se serien nu, bara jag kan hitta den någonstans. 
 
I boken upspelar sig de mesta under London i tunnelbanesystemen. Namnen på stationerna få betydelse i boken och den världen man är i som exempel finns det en station som heter Earl's Count som blir grevens hov för den världen. Jag själv som har åkt en hel del runt i London med tunnelbana som känner igen de flesta stationer njöt av att se en annan mening med dem. Det är ju ändå väldigt smart idé. En perfekt idé för att få London att bli lite mer sagofylld. Som sagt är detta nästan som en saga för det är uppbyggd så med händelser och språket och att blanda in lite verklighet i det blir ju allt mysigare! Det är som när man berättar en spökhistoria vill man ha en som kommer från platsen så man blir lite mer skrämd. En sådan effekt fick jag av boken. Men det som jag upptäckte med den här boken var att den hade en liknade slut som Stardust. Inte att de slutar på samma sätt utan är uppbyggda på samma sätt. Det är kanske det som han förhåller sig till sagolikt (tänker inte avslöja slutet, men ni som ha läst Stardust eller Nverwhere kanske förstår). Det är svårt att förklara utan att avslöja så det får blir lite flummigt. 
 
Generellt så gillade jag boken, ibland hade den vissa sega partier, men oftast var den sagofylld och en typisk bok av Neil Gaiman.
 
Titel: Neverwhere
Författare: Neil Gaiman
Betyg: 6/10
Serie: -
Sidor: 372
Kapitel: 20
Orginalspråk: Engelska 
Bokförlag: Headline
Första meningen: "The night before we went to London, Richard Mayhew was not enjoying himself."

Doften av saltvatten

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Malta 2012

Need - Carrie Jones

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Foto: Jag | Modell: Nea: boknea.blogspot.se
 
Zara White är besatt av fobier. Hon tror att det är lättare att besegra en rädsla om man kan namnge den. Man kan säga att detta startade efter hennes styvpappa dog, det närmaste som har varit som en pappa för henne. Så blir nästan tvungen att flytta till sin Maine, till hennes styvfarmor. Flytten är tänkt att hjälpa henne hålla frisk ... men Zaras ganska säker på sin mamma bara inte kan hantera med henne just nu.
 
Zara som har alla sina fobier börjar tro att en kille förföjler henne till Maine och hon försöker ta reda på vem det skulle kunna vara. Det som stämmer är att allt inte så rätt till. Och det verkar som alla problem pekar mot Zara.
 
Well. Först med det här med stalking guy kände jag att Zara var verkligen paranoid för hon såg den killen en gång på flygplatsen och sen en gång i Maine så hade hon bestämt sig att han stalkade henne. Men annars så gillade jag början av boken! Jag blev väldigt intresserad på en gång vart den här boken skulle leda någonstans! Hela boken börjar med att hon rabblar upp en massa fobier och vad man är rädd för om man har den fobin. Jag tror att hennes diagnos är fobofobi - fobi för fobier. Det är så att hon förklarar att hon tror att om man kan namnge sin rädsla så kan man beserga sin rädsla lättare. Jag själv visste inte att det fanns så många fobier som hon rabblar upp och de flesta låter helt korkade så jag googlade på dem och jag blev paff att det kommer upp ett resultat som bevisar att boken har rätt. Jag sökte runt lite själv och hittade fobier mot färgen röd, siffran fyra, inte kunna ha ett mobiltelefonkontakt och böcker. Jag förstår inte hur någon har suttit och namngett alla rädlsor! För mig är det sjukt, men intressant i det upplägget som det är i boken. Varje kapitel är döpt efter en fobi och det var verkligen rolig kapitelstart! Berättarrösten av Zara gillade jag grymt mycket. Hon hade sitt tänk om fobier och egna åsikter och tankar som blev typiska för karaktären så en personlig berättarröst.
 
Det som jag gillade med boken också var ändå om kärlek och killar är inblandade i leken så är det ändå ett allvarlig problem som de fightas med. Det är inte ett problem som ligger i bakgrunden och kärlek all over the place utan kärleken skulle nog inte bli av om det inte fanns detta problem. Det är det som jag jättegärna läser om! Det blir mindre löjligt och mer en fantasybok av det hela. Så vilket övernaturlig sak kampas man med i den här boken? Well, det är lite blandat med mest féer. Japp, det var en aning löjligt, men funkade ändå bra in för féerna var mer argsinta och inga gulliga saker med blomblad som kjolar. 
 
Jag tror att de flesta är trötta på överbeskyddande killar och när det väl dök upp en i den här boken suckade jag högt, men längre in boken blev det bara roligt för de gjorde narr av det. Killen själv visste att han var överbeskyddande och zara brukade alla nämna det som en retord eller slagord så det blev en rolig sak istället för att tjej tänkte: "OMG jag behöver killen nu! Jag kan inte sova!" och hon kan inte stå upp för sig själv. Här är Zara tuffare och verkligen säger att killen är överbeskyddande rakt i hans ansikte! 
 
Titel: Need
Författare: Carrie Jones 
Betyg: 8/10
Serie: Need #1
Sidor: 306
Kapitel: -
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Bloomsbury
Första meningen: "Everybody has fears, right?"
 

Man är aldrig för gammal för krans

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Foto: Mamma | Modell: Jag
 
 
 
GLAD MIDSOMMAR <3

Det var just det här jag förväntade mig!

 
 
YES! Detta är ju underbart! Det var just detta jag ville när jag började lägga lappar i alla bibbloböcker jag lånade! Att få kontakt med folk som drar upp en och samma bok som jag! Och jag älskar att jag får kontakt med vissa! Tre stycken med de två ovan har kommenterat och jag är dunderglad och överlycklig! Tack Hannah och Mary som har kommenterat de senaste dagarna! :D 

Amelie påpekade att hon gillade bokhögar...

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4
 
... så det blir en nu med låneböcker som jag har lånat nu på början av sommaren. De flesta är reserverade böcker och sen finns det såklart de som kom i mellan att gå och hämta reservationerna och gå hem från bibblan. Sen har jag en som jag ska snart hämta så 9 st böcker, men 8 just nu :P
  • Skinned - Robin Wasserman - Min kompis lånade den här i mars tror jag när jag väl själv inte greppade tag om den och hon blev storförtjust i den och hämtade ut andra delen så jag blev nyfiken!  Ska vissligen vara en dystopi om personer som är robotar/halvrobotar(?).
  • The Last Echo - Kimberly Derting - Försöker avsluta serier nu och det här är tredje delen av The Body Finder och jag tror att det här är den sista. Är inte så säker på det, men det visar sig på slutet av boken.
  • Infinity - Sherrilyn Kenyon -  Jag har ju läst Nattens begär, en av Kenyons andra serier och jag var inte stormförtjust av hur detaljrikt äcklig den var, men jag gillade grundidén och ska prova på en ny serie av henne som jag bad bibblan att köpa in och hoppas att den inte är lika snuskig.
  • Fråga Alice - Anonym - När jag och andra bokbloggare hade picknick så fick jag höra fina ord om den här boken som egentligen var helt okänd för mig. Pia berättade att boken är det som finns kvar av en riktig dagbok som någon hittade och fixade till en bok. Att det är en riktigt tjej som har skrivit detta, och riktiga historier är alltid extra bra att läsa. 
  • Hate List - Jennifer Brown -  Det här är en bok som jag har sett fara runt på vissa bokbloggar och på Goodreads och den låter otroligt bra och jag har lite som ett parantesmål att läsa böcker som inte bara är fantasy och sci-fi utan blandat så den här boken drog jag direkt ut ur bokhyllan utan att ens läsa baksidan. 
  • Under the Never Sky - Veronica Ross - En bok som jag bad bibblan att beställa in till mig som jag inte vet så mycket om förutom att det är sci-fi och de flesta gillat den. Till och med min kompis som har de mesta och är lite kräsen till bara bra böcker gillade den!
  • The Goddess Test - Aimée Carter - Jag har alltid gillat grekisk mytologi (och nordisk för den delen!), men jag har inte blivit mer insatt i ämnet än ungdomsböcker om det och Herkules. Så när jag väl såg att den här boken kom ut tänkte jag att snälla bibblan kunde köpa in den till mig.
  • Eon; (US)Rise of the Dragoneye/ (UK)Dragoneye Reborn - Alison Goodman - En fantasybok som ska vara superbra! Så en sådan vill jag ge mig på!!! 

Hemma, fast lite brunare

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4
 
Några dagar på Malta har verkligen varit skönt och jag älskar att vart man än gick så fanns det Wi-Fi att använda; hotellet, caféer, flygplatsen, båten etc. 30 grader har jag fått stått ut med och gasande sol hela tiden! Jag har hunnit läsa ut två böcker, hann börja på en tredje, så fyra böcker att sätta sig och en skriva recensioner om. Bilder kommer garanterat komma, vet bara inte när. De får droppa in när det väl är redigerade och jag själv har tid. Ska börja jobba på måndag så jag har helgen på mig att granska, deletea och redigera bilder. Ca 1000 st tror jag att det blev på 5 dagar... :P 

Prickig filur


Canon EOS 7D + Canon EFS 60mm f/2.8 macro

Lupiner


Canon EOS 7D + Canon EFS 60mm f/2.8 macro

"De episka bokbloggarna"


The Perks of Being a Wallflower


Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Foto: Jag | Modell: Pia: theneverend.blogg.se

Charlie ska börja sitt första år på High School. Han är inte största geeket i skolan, inte heller den mest populäraste eleven heller. Blyg, inåtvänd, intelligentare än vad hans ålder visar, men socialt besvärligt, är han en panelhöna, fångad mellan att försöka leva sitt liv och försöker köra från det. Charlie försöker att navigera sig igenom okänt territorium: världen av första dater och blandade band, familjedrama och nya vänner, en värld av sex, droger och The Rocky Horror Picture Show, när allt som behövs är den perfekta låten på den perfekt drive att känna oändlig. Men Charlie kan inte stanna på sidlinjen för evigt. Stående i utkanten av livet erbjuder ett unikt perspektiv. Men det kommer en tid för att se hur det ser ut från dansgolvet.

The Perks of Being a Wallflower kan man säga är en roman som verkligen sitter uppe på väggen för de flesta bokbloggare. En roman som också kommer som film och trailern har nyss släppts. En roman jag har blivit tjatad att läsa. En roman som verkar innehålla grymt mycket i förhållande i dens storlek. Så nu när jag har läst den här "berömda" romanen, vad tyckte jag? Jag tyckte den var bra, men inte såå bra!

Charlie är verkligen en typ som man inte riktigt har stött på i böckernas värld, men jag kan säga att det är en typ som jag har sett i verkligheten och jag är glad över att en sådan typ har förts in i bokvärlden. Charlie visar på något sätt de som är otroligt vikitgt i hans liv, hans liv i ett nötskal. Det är så många ungdomar tycks tänka. Att det finns ingen annan värld än den den individen lever i. 

Det som cirkulerar mest runt om den här romanen är alla citat som kommer ifrån den. Språket är verkligen vackert och Charlie skriver brev till "Dear Friend" om sitt liv och hur allt är formelerat är grymt underbart! Att få det låta så realistiskt får mig verkligen att dö av förundrad. Man har nog alla stött på en bok som ska vara en dagbok, men hur fan kommer personen ihåg varenda ord som sa i den dialogen?!?! Man själv skriver nog i en dagbok att den sa något sådant och sen jag ska det och jag kände så etc. Inte drar man upp en hel dialog som passar perfekt i andra böcker. Stephen Chbosky lyckas verkligen göra det som det lät som Charlie skrev i brevform. Och de orden och tankarna Charlie har är verklgien personliga och berörande bra. Allt som är skrivet så låter inget som något annat än vad Charlie har tänkt/skrivit. 

Så boken var bra, men alla har verklige tjatat om den och jag hade verkligen förväntat mer av den bara på grund av det. Jag la inte bort förväntningarna för alla som har nämnt den har det bara flödat "Åh! Perks! Underbar! Omg! Be! Aggresive!..." så boken borde inte vara dålig. Men i vissa stunder befann jag mig i det faktumet att handlingen kändes lite slö och seg och ibland gick allt grymt fort. Så slutbetyget på boken är att den var bra, men jag hade förväntat mer!

Titel: The Perks of Being a Wallflower
Författare: Stephen Chbosky
Betyg: 8/10
Serie: -
Sidor: 231
Kapitel: -
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Pocket Books
Första meningen: "Dear Friend, I am writing to you because she said you listen and understand and didn't try to sleep with that person at that party even though you could have."

Be natrual! Climb in trees!foton

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

En röd krabat



Canon EOS 7D + Canon EFS 60mm f/2.8 macro

Jag är förberedd, i alla fall på bokfronten


Canon EOS 7D + Canon EFS 50mmf/1.4

Japp, jag har noggrant valt ut fyra böcker som ska följa med mig till Malta, som jag åker till på söndag. Så förvarning redan nu att jag inte kommer att blogga då på ett tag. Men nog utvalt helt enkelt! En omläsning (Revolt), en mysbok (Paper Towns), en tjockis (The Name of the Wind) och ett frågetecken (Piratika). Och så ska jag använda mig av min fina pocketbox som jag köpte för två års sen! 

Jag tänkte babbla lite till, för idag var min första sommarlovsdag som har varit så oerhört efterlängtad! Jag tror att efter i dag har de flesta sommarlov och jag kommer att njuta i högsta grad! Jag ska sommarjobba på dagis (YAY), läsa oerhört mycket, inreda en nybyggen stuga på landet etc! Jag har redan fyllt mitt lov med allt jag kan! Jag har också tänkt att börja måla och rita lite mer, damma upp den förmågan lite grann. Kanske kan få lite inspiration av Pia.

Sen vill jag bara säga hur irriterad och förvirrad jag är av blogg.se's nya utseende! Usch! Det är verkligen som när facebook ändrade sin design, Facebook blev aldrig sig likt! 

Running up that hill

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Foto: Jag, Pia: theneverend.blogg.se | Modell: Pia: theneverend.blogg.se, Nea: boknea.blogspot.se, Amelie: ameliesboktips.blogg.se, jag

Shine - Lauren Myracle

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Foto: Pia: theneverend.blogg.se | Modell: Jag

När hennes bästa kille vän faller offer för en ond hatbrott sätter sexton år gammal Cat för att upptäcka som i sin lilla stad gjorde det. Riklig atmosfär, granskar hon vågade mystiska gruvors hemligheter, ett tätt sammansvetsat Södra samhället och viljestyrka som krävs för att gå emot alla du känner i rättvisans namn.

Detta är en tuff bok att läsa. Historien början med ett slag i magen och man kan ju säga att det inte blir bättre än det. Homofobi, medicinmissbruk och sexuella övergrepp är någrabegrepp som kan beskriva boken rätt så väl med tanke på vad alla hatord och förakt är byggd på i boken. Men ändå fastnade jag inte för bokens koncept. Jag drogs inte in så lätt i historien och ju tyngre boken blev dessu mer ville jag lägga ner den. I vanliga fall brukar jag gilla jobbiga, tunga böcker, men den här kändes lite "over the top". Jag vet inte. Jag fastnade bara inte för boken redan i början vilket kanske gjorde att jag byggde som en liten fasad mellan oss.

Black Creek var miljön allt utspelade sig i. En liten håla, en by som jag tror ingen gillade eller brydde sig om. En lantsamhälle som jag ändå gillade från boken. Byn kändes lite som uttrycket "I det fula kan man hitta det vackra". Att det fanns något som ändå sken i mörkret.

"Mysteriet" som det uttrycktes listade jag ungefär ut i mitten av boken när man väl hade alla ledtrådar för det är något man stöter på i andra böcker, lite för vanligt. Början var seg men slutet var det ändå lite fart i när karaktärerna lyckades koppla ihop ledtrådarna. Men relationerna mellan karaktärer tyckte jag ibland var framkrystade, ibland orealistiska och ibland konstiga. Jag kände inte att någon relation kunde vara äkta för jag inte trodde på någons kontakt mellan alla. Cat var Patricks vän, han som blev misshandlad, men alla andra trodde inte helt på det och sa till henne "är du säker?". Jag själv började tro omgivningen när hon väl berättade att hon mer observerade honom den senaste tiden än umgicks. Om relationerna hade utvecklas mellan varandra och låta känslorna ligga kvar, då tror jag att Shine skulle bli en toppenbok, men nu föll nästan allt i mitt knä.

Titel: Shine
Författare: Lauren Myracle
Betyg: 3/10
Serie: -
Sidor: 350
Kapitel: 30
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Amulet Books
Första meningen: "Patrick's house was a ghost."

Until I Die - Amy Plum

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Spoilervarning om ni inte har läst första boken! :D

Eftersom Vincent och Kates romans fördjupar det finns en fråga som de inte kan ignorera: Hur de ska vara tillsammans, om Vincent kan inte motstå att offra sig själv för att rädda andra? Även Vincent lovar att han kommer att göra allt för att leva ett normalt liv med Kate, som kommer att innebära att låta oskyldiga människor dö? När en ny och överraskande fiende uppenbarar sig, inser Kate att ännu mer kan stå på spel, och att Vincent odödlighet är i fara.

Jag tror att den här serien är väldigt underskattad. Jag själv förstår mig inte på varför de ska vara en tjej med "underbar" klänning på omslagen nu för tiden och det gör att man inte blir så sugen att läsa boken. Det känns som de ska finnas samma innehåll bakom pärmen på dem. Så kände jag när jag skulle läsa första boken och blev totaltchockad. Jag blev förtrollad, förvånad och krävde efter mer efter första boken. Jag älskar idén med Revenants så mycket för det är absolut inget man har stött på innan och det kändes på något sätt så troligt i första boken. Jag vet, nu babblar jag en hel del om första boken, men det är bara för att de känslorna som jag hade för den fanns kvar när jag läste andra boken och jag är inte besviken! Absolut inte! Jag tycker verkligen att Vincent och Kate är urgulliga tillsammans och Paris är en underbar miljö att beskriva och vara i boken!

Boken har väldigt många lätta, fina moments med Vincent och Kate och alla andra karaktärer och jag märker att alla de moments börjar fyllas av en mer allvarsammare ton för det blir mer allvarligt! Detta är inget som avslöjar handlingen men det är en människa och en revenant som gifter sig och Kate och Vincent går på deras bröllop, men de kan inte helt njuta av ögonblicket för de vet själva vilka problem de måste kämpa för att kunna vara de som gifter sig. Bokens huvudsyfte är att komma på ett sätt att göra att Vincent inte har lust att dö för en annan människa efter (som jag tycker) Kates själviska önskan. Until I Die är som första boken med fart, spänning, kärlek och humor men snäppet seriösare.

Jules är en karaktär som jag verkligen älskar och vill komma närmre på djupet. Det är svårt att inte fastna för honom. I första boken gillade jag honom så klart, men i den här boken kan jag inte avstå tanken att inte gilla honom! Det är gulligt att han flörtar med Kate och läsaren märker nog hans riktiga mening väldigt väl. Jag avgudar honom lite för han var den som syntes om inte Vincent var i närheten. Vincent var borta en hel del i boken och då fick Jules och Ambrose lite mer strålkastare. Det som jag smått irriterar mig i karaktärerna som Amy Plum använder sig av så är ingen en mänsklig varelse som är Kates kompis. Hon har sin syster men när hon går i skolan kan det inte vara så att hon inte har någon att vara med! Man borde få veta om hon är mobbad eller om hon ens har kompisar där. För hon går i skolan, det vet man så många gånger som Vincent har hämtat upp henne därifrån. Just nu umgås hon bara med revenants och sin familj.

Titel: Until I Die
Författare: Amy Plum
Betyg: 8/10
Serie: Revenants #2
Sidor: 353
Kapitel: 39
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: ATOM
Första meningen: "I leapt, drawing my feet up beneath me, as the seven-foot quarterstaff into the flagstones where I had been standing a half second before."

Ute i naturen

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Foto: Jag | Modell: Anna: readingthisworld.blogspot.se, Pia: theneverend.blogg.se, Nea:boknea.blogspot.se

Like summer already has begun

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 | Foto: Jag | Modell: Nea - boknea.blogspot.se

Unearthly - Cynthia Hand

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Clara fick reda på att hon har en fjärdedels ängelblod som strömmar i hennes vener när hon var 14 år. Desamma
gäller hennes bror. Hon är smartare, starkare och snabbare än alla andra och måste dölja den delen utav sig själv. Och hon har ett syfte på jorden, annars skulle hon inte vara här.
Hon har haft en vision av en skogsbrand där hon ser en kille stå mitt i och det är visionen som är hennes uppdrag. Så när hon väl ser i vilken stad den här branden är i så flyttar hennes familj dit för att hindra det som händer i visionen att hända, att vara en skyddsängel för någon.

Jag hade egentligen inte förväntat mig någonting av den här boken, utan mer hört en hel del okej kritik. Ärligt talat trodde jag inte att jag skulle gilla den och det tror jag var det stora syftet till varför jag gillade boken; jag hade inga förväntningar.

Änglar framstod inte så löjligt som de har gjort i andra böcker och i den här boken fanns det som förut onda svartvingade änglar som var ett hot, men jag tyckte inte att de framträdde så mycket så det kändes som ett hot, utan mer som en variant av ängel. En fiende ska man kunna känna som ett hot när man läser boken, men det kände inte jag som sagt. Men annars var ängelsaken helt okej. En bra idé att ha skyddsängel som vet inte vad ens uppdrag är utan har bara ledtrådar av ett genom visioner. Jag blev lite trött på visionen på slutet för det kändes som samma sak upprepades för många gånger.

Karaktärerna fick jag grepp om, men kunde inte relatera till dem. De var inte usla, men inte djupa nog för mig att gilla. Kanske det kommer i nästa bok. Clara, hon gillade jag mest för att hon var tvungen att färga håret orange och alla hennes nicknamn! :D Gud vad jag skrattade åt dem! Pippi Longstocking och Carrot. Men hur hon var som person tycker jag inte att hon hade något utstickande som la värde på. Hon är en ur mängden av alla karaktärer som jag läst om och så blir det efter 100 böcker. De andra karaktärerna var också okej, det var som Clara att de hade lite djup, men inte djupt nog. Men jag klagar inte på dem för jag irriterade mig inte på dem.

Språket var rätt så ungdomligt av sig, med det är inte slangord utan man mer märker att det är en ungdom som har huvudrollen. Det blev inte löligt av hela grejen. Och handling skulle jag nog vilja ha lite fler spännande saker som händer. Nu var det för mycket vardag och lite ängelstuff som hände lite då och då. Men boken hade ett tydligt mål som kändes lite bortglömt i bokens mitt, men som de kom tillbaka till senare så det var lite svajigt.

Titel: Unearthly
Författare: Cynthia Hand
Betyg: 7/10
Serie: Unearthly #1
Sidor: 433
Kapitel: 22
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Egmont
Första meningen: "In the beginning, there's a boy standing in the trees."

En bok-picknick med sköna personer

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Jag har verkligen haft en av de underbaraste dagarna på några veckor. Konstigt nog ligger den tätt ihop med de andra dagarna jag har varit med bokbloggare! Idag var det picknickdags med Amelie, Anna, Nea och Pia. Gud va underbart roligt det har varit! Jag har över 300 bilder av dagen och ska klippa ihop en video som vi filmade, när den kommer upp vet jag inte :) Men en massa bilder kommer så jag hoppas ni kommer att överleva vågen av bilder! :D

My real to-read-shelf


Far From You - Lisa Schroeder

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

THE SHORT VERSION

Mom got cancer.
Cancer sucks.
She died.
Dad remarried.
The end.

Lisa Schroeder har gjort det igen! Skapat en historia som jag blir trollbunden till och slaviskt läser ut! Alice förlorade sin mamma i cancer och hon har inte accepterat pappans nya flickvän som nu väntar en halvsyster till Alice. Sedan tomheten från hennes mamma så har hon känt sig ensam och kämpar för att motstå den känslan. Hon saknar sin mamma oerhört mycket så hur ska hon kunna acceptera att någon försöker ta moders plats?

Jag älskar författare som håller sig till det de skriver. Att det inte helt plötsligt byter stil. De har jag lite problem med sånna för man brukar gilla en författare för dens gerne eller dens språk etc. Om författaren byter stil känner man sig inte trogen författaren utan mer bokgernen. Lisa Schroeder håller i alla fall sin stil och jag blev överlycklig att få läsa en till bok med det underbara vers/diktformen. Jag smälter inombord över att läsa i diktform utan att det blir för fancy och djupt! Det är som en löpande text om vilken historia som helst. Lisa Schoeder är nu officelt en av de författare som jag läser av! På något sätt får hon alla känslor och karaktärer så äkta och verkliga som möjligt som trollbinder mig. Men den här historien var inte lika stark som Chasing Brooklyn.

Alice som är berättelsens berättare är döpt av sin mamma efter Alice's Adventures in Wonderland. En historia som Alice känner att hon kopplar sig själv med. Att hon är vilse och ensam nere i kaninhålet efter mammans död. Liknelsen tycker jag är otroligt underbar och jag såg små hintar av broarna mellan historierna vilket jag verkligen uppskattar. Alice är inte bara den olyckliga flickan utan har en bra vän och en pojkvän som hon vänder sig till. De kanske inte förstår hur jobbigt Alice ser det att vara i hennes familj, men att kunna i alla fall vara med några som inte är ens familj är en känsla jag känner igen. Vänner är trots allt den familj man väljer. Lisa Schroeder visar en fin karaktär som inte är typisk utan äkta. Och det älskar jag!

Titel: Far from you
Författare: Lisa Schroeder
Betyg: 8/10
Serie: -
Sidor: 355
Kapitel: -
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Simon and Schuster
Första meningen:
"We're alone
with only
the cold
and dark
to keep us company."

Adam och Eva

Canon EOS 7D + Canon EFS 60mm f/2.8 macro

Jag är verkligen ett naturfreak så den här blomman är verkligen en underbar växt! En vild orkidé vid namn Adam och Eva för dem står för de könen för jorden. Det finns alltid fler manliga orkidéer (röda/lila) än kvinnliga (vita). Alltid fler rödlila än vita som blommar. De har precis haft sin blomningstid på landet på ön bredvid min. Så fina!

You Against Me - Jenny Downham

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Om någon skulle skada din syster, då skulle du väl söka hämnd?
När Mikeys syster påstod att en kille våldtog henne började hans värld att falla isär.
Om din bror blir anklagad att gjort ett hemskt brott, skulle du inte då försvara honom?
När Ellies bror blir anklagad att ha våldtagit en tjej startar hennes värld att repas upp.
Och när väl Mikey och Ellie möts, kolliderar världarna.
Om någon skulle skada din syster, då skulle du väl söka hämnd?
När Mikeys syster påstod att en kille våldtog henne började hans värld att falla isär.

Om din bror blir anklagad att gjort ett hemskt brott, skulle du inte då försvara honom?
När Ellies bror blir anklagad att ha våldtagit en tjej startar hennes värld att repas upp.

Och när väl Mikey och Ellie möts, kolliderar världarna.

Jenny Downham har ju skrivit den berömda Innan jag dör/Before I Die och jag tänkte hur har hon tänkt att toppa det moset, och jag måste erkänna, den här historien berörde mig mer än Before I Die. Jag trodde aldrig att boken skulle beröra mig så mycket. Det kan ha varit så att jag redan var lite känslomässig när jag läste boken, men det tror jag inte är källan till bokens awesomeness!

Början är nog det enda med boken jag kan klaga på. Jag blev väldigt tveksam till boken och tänkte att den här boken är nog inte så bra som jag har tänkt mig. Det var efter början-delen då de mesta vände på något sätt, all info som var tvungen att vara med var över och man började förstå de två olika världarna och familjerna som byggdes framför ens ögon. Jag själv fastnade mycket för familjerna. Böcker med mycket bra utvecklade familjer med lite sprickor mellan familjebanden gör att jag dör inifrån av lycka! Att man inte slänger ihop en familj bara för den ska finnas, det är det värsta jag kan tänka mig. Det är hur karaktären är uppväxt som påverkar den sjukt mycket och det känns som vissa författare glömmer bort det. Att en karakär har ett ursprung, en historia, ett förflutet. Men i den här handlingen hade familjerna en stor betydelse och var fint utveckade. De två huvudrollerna tycker jag var klokrena också! Mikey byggde jag en bild utav för snabbt för det fanns så mycket mer att lägga till i hans personlighet! Samma sak för Ellie och hon var verkligen en person som ville vara stark och tuff, men visste själv att hon inte var det. Jag hade nog mest sympati för henne under bokens gång. Hon är nog min favoritkaraktär i den här boken mest för allt hon måste bära på.

Hela situationen var egentligen jobbig redan första början och kan inte mer än säga att det blir värre med sina ljusa delar. Jag själv kände igen mig i vissa delar, kanske inte just de delarna att min syster har blivit våldtagen eller så, men andra småsaker. Det böcker jag kan relatera till är bra böcker, att man själv känner igen sig så det känns realistiskt. Jag blev helt enkelt berörd av boken, vilket tyder på ett bra jobb från författaren!

Titel: You Against Me
Författare: Jenny Downham
Betyg: 9/10
Serie: -
Sidor: 413
Kapitel: 45
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: David Fickling Books
Första meningen: "Mikey couldn't believe his life."

Desires of the Dead - Kimberly Derting

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Violet kan känna ekot av dem som har blivit mördad, och den matchande avtryck som klamrar sig fast vid sina mördare. Endast de närmast henne vet vad hon är kapabel till, men när hon upptäcker kroppen av en ung pojke som hon också uppmärksammar FBI att hitta, hotar hela hennes sätt att leva. Som Violet arbetar för att hålla hennes morbida förmåga en hemlighet, blir hon omedvetet föremål för en farlig besatthet. Normalt skulle hon vända sig till sin bästa vän, Jay, förutom nu när de är officiellt ett par, reglerna för deras förhållande verkar ha förändrats. Och med Jay spenderar mer och mer tid med sin nya kompis Mike, är Violet kvar med för mycket tid på sina händerna. Men när hon fyller tomrummet genom att gräva i Mike tragiska familjehistoria, snubblar hon på en mörk sanning som kunde sätta alla i fara.

Jag hade inga förväntningar alls på den här boken för jag har ju börjat på en serie, då måste jag avsluta den också right? Det var nog därför jag drog ut boken från bokhyllan. Jag hade inga stora krav på boken. Förra boken var ändå bra så det borde den här boken också vara, right? Right. Right! (Starkid-fans, ni förstår! :D)

Alla kommentarer som kommer nu märkte jag var en upprepning från första bokens recension. De var väldigt lika med språket och karaktärerna så jag trodde nästan att jag läste om första boken. Det som var skillnaden var handlingen som jag tyckte inte var så "extrem" som den var i förra boken. I förra boken verkade det mer läskigt och spännande fall, men det här var mer "Onej hon kan bli busted av polisen, vad ska hon göra?...". Jag tog inte handlingen så seriöst för den kändes inte så seriös. Jag tror att alla har varit med om böcker så handlingen känns inte så realistisk eller seriös och man sitter med skådespelarminer och säger "Nej, du skojar. Det kunde man absolut inte tro på."

Det som jag kom på nu var att den här boken är egentligen inte utstickande på något sätt. Det känns lite som vilken bok som helst med en tonåring som försöker matcha in i vardagen och är så speciell, en kille som gillar henne som sen blir överbeskyddande etc. Well, känner man inte igen konceptet? Jag gillar idén med att man kan känna av ifall någon har mördat någon och vice versa, men man kune väl gjort ett roliga koncept med det? Eller? Jag gillade första boken mest för dens mysiga stämning i språket och handlingen även att det var lite småkusligt ibland, men inget av det uppfattade jag i den här. Tyvärr, den här boken var snäppet sämre än förra med det mesta. Jag är inte imponerad.

Titel: Desires of the Dead
Författare: Kimberly Derting
Betyg: 5/10
Serie: The Body Finder #2
Sidor: 355
Kapitel: 33
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Headline
Första meningen: "Violet leaned forward on her hands and knees over the frozen landscape."

Bryggans ände

Canon EOS 7D + Canon EFS 55-250mm f/4-5.6