Nya böcker, igen...

Idag var det detta som var en av de sakerna som gjorde min dag! Var på bokcirkel om Jellicoe Road idag och det var superhärligt! Därifrån vann jag tre böcker, de tre på toppen och så kom Scarlet i brevlådan :D Åh vad jag älskar att få nya böcker in i bokhyllan!

 

 

 


Geese, the Cadandian kind

Canon EOS 7D +
Canon EOS 7D + Canon EFS 55-250mm f/4-5.6

Hex Hall - Rachel Hawkins

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

På hennes 12:de födelsedag upptäckte Sophie Mercer att hon var en häxa. Det var tre jobbiga år och när väl en förtrollning går lite för bra på skolbalen blir hon skickad til Hex Hall, en skola för ovanliga personer som häxor, féer, varulvar och hamnskiftarer.
På hennes första dags slut så har hon lyckas få tre kraftfulla fiender, en crush på en snäsig trollkarl och dela rum med den mest hatande personen i skolan som råka vara vampyr. Inte minst att hennes rumskamrat är också nummer ett misstänkt för ett mord. Så, hur ska livet fortsätta på skolan med Sophie på skolan. Det som de flesta känner på sig är att allt kommer att bli mycket värre.

Vältalande Hex Hall. Nu har jag läst den och jag trodde verkligen jag inte skulle gilla den i de första sidorna. Språket var gräsligt barnsligt på något sätt för förstod snabbt att det kan inte vara för språket skull som folk gillar boken. Jag tror att jag dömde boken lite för snabbt bara att ha läst några sidor för när väl handlingen hade dragit igång då gillade jag den. Det som jag blev häpen för var hur snabbt Rachel Hawkins fick mig att känna sympati för Sophie! Jag förstod inte hur, men jag blev förvånatsvärt inte irriterad när hon en gång börjar gråta även om jag tyckte det var lite fel tillfälle att göra det. karaktärerna var ändå lite irriternade, kändes inte som de flesta hade ett djup även om man sa det i boken hela tiden. Sophie är nog den enda, men jag tror mest på att jag hittade det i historien någon annan rabblade upp för henne om henne.

Jag blev indragen i en handling som var helt okej, men jag kände att fokuset var mer på skollivet än det mystiska som hände i skolan. Det var viktigare att hämnas på en tjej än att lista ut vem som gick runt i skolan och sörplade blod från folk. Det är liksom för typiskt! Allt som man har läst om innan spelas upp fast med nya karaktärer och utspelar sig på en skola. Man kommer fel sida av bitchen etc. Det gjorde boken försigbar. Jag kommer snart att tröttna totalt på sånt drama, men hittills kan jag leva med det. Jag själv gillade boken, men jag tycker att den har fått lite väl för mycket uppmärksamhet. Bra böcker ska få stå i spotlighten, men böcker som är bra, men med samma koncept från andra böcker kan stå bakom.

Titel: Hex Hall
Författare: Rachel Hawkins
Betyg: 6/10
Serie: Hex Hall
Sidor: 323
Kapitel: 32
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Hyperion
Första meningen: "Felicia Miller was crying in the bathroom."

Chasing Brooklyn - Lisa Schroeder

Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Brooklyn kan inte sova. Hennes pojkvän, Lucca, dog för bara ett år sen och nu har hennes bästa vän Gabe precis dött av en överdos. Varje gång hon stänger hennes ögon, är Gabes spöke där och väntar i hennes drömmar. Hon har ingen aning vad han vill eller varför Lucca inte är den som besöker hennes drömmar.

Nico kan inte sluta. Han springer alltid, försöker att fly från smärtan av att förlorat sin bror Lucca. Men Luccas spöke börjar att lämna meddelanden som berättar för Nico att han måste hjälpa Brooklyn.

Som mardrömmarna trappas upp och meddelanden blir allt mer bevekliga, så sträcker Nico ut sig till Brooklyn. Men ingen av dem kan berätta för den andra att de är hemsökta av spöken. Det är tills dem lär sig att låta varandra komma in så kommer inte en enda själ kunna vila.

Bokens stora ämne är hur det är att gå vidare i ens sorg utan hjälp av andra. Att man själv har envisat sig att inte få hjälp av andra, utan klara sig på egen hand. Jag kände igen mig väldigt mycket av det som skrevs och förstod själv att man kan inte hantera ens sorg själv.

Språket var det första man märker med den här boken. Den är skriven i diktform/versform som jag fastnade snabbt för, älskade från första ordet till sista. Visst blev boken snabbläst, men det var inte det som var meningen. Utan att kunna förmedla en historia med så få ord, men som är så enormt stor och känslosam trodde jag var omöjligt, men vissligen är det inte det! Jag är fortfarande helt förundrad över det!

Ändå att boken var i versform  så fick jag en tydlig bild av Brooklyn och Nico. De hanterade den sorg de hade på två olika sätt, men en och samma medtod; de gjorde det själva. deras personligheter lyste igenom starkt och det jag älskar så otroligt mycket med boken är att det inte är så många beskrivningar, utan mer känslor och händelse. Handligen har ett fokus som inte behövde sig utav beskrivningarna. Själv kom jag på att det inte fanns så många beskrivningar, men ändå fick jag en klar bild av karaktärerna.

Boken kommer garnaterat bli omläst. En bok som jag kommer att ta med mig på resor till okända ställen. En bok värd att slita ut. Jag ser fram emot att läsa fler böcker av Lisa Schroeder!

Titel: Chasing Brooklyn
Författare: Lisa Schroeder
Betyg: 10/10
Serie: -
Sidor: 412
Kapitel: -
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Simon and Schuster
Första meningen: "One year ago today
I lost my boyfriend, Lucca."
Canon
EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4

Nu gäller det!

Canon EOS 450D + Canon EFS 18-55mm f/3.5-5.6

Ikväll, då gott folk står jag på scen igen! Och dåska jag satsa järnet! Ni ser ovanför foton på Grease som min grupp gjorde förra året. I år är det Spelman på taket! Åh! Jag börjar redan bli lite nervös!

Miss Peregrine's Home for Peculiar Children - Ransom Riggs

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

En mystisk ön. En övergiven barnhem. Och en märklig samling av mycket nyfikna fotografier. Det väntar alla att kunna upptäcka i fröken Peregrines hem för särskilda barn, en oförglömlig roman som blandar fiktion och fotografi i en spännande läsupplevelse. Som vår historia öppnar, sätter en fruktansvärd familjetragedi, sexton-åriga Jacob resande till en avlägsen ö utanför Wales kust, där han upptäcker vittrande ruinerna av Fröken Peregrines hem för särskilda barn. Som Jacob utforskar sina övergivna rum och korridorer, blir det tydligt att de barn som en gång bodde här - en av dem var hans egen farfar - var mer än bara märkliga. De kan ha varit farligt. De kan ha varit i karantän på en ödslig ö av goda skäl. Och på något sätt - inte om det verkar - de kan fortfarande vara vid liv.

Jag hade en massa förväntningar för den här boken efter den underbara boktrailer och andra som jag har hört ha sagt en hel del positivt om den. Så jag la inte bort förväntningarna för jag tänkte att boken inte ens kunde bli dålig! Den hade ju bilder i sig! Men den var dålig. Enkelt sagt så imponerade den inte mig alls! Bilderna imponerade faktiskt på mig, de var ursnygga och jag gillar idén att skriva en hel berättelse bara genom foton, men om det går så här dåligt, att allt känns så påtvingat så nej, då kommer jag inte göra det.

Hela historien kändes inte realistisk, och nä, den skulle väl inte vara det för det handlar om konstiga barn som kan göra läskiga saker, men det blev inte realistisk i längden. Flummig och påtvingad kändes historien efter börjans slut och jag själv fick ingen lust att läsa boken. Det är en av de anledningarna varför det tog på lång tid att läsa boken för jag såg inte fram emot att läsa. Jacob och de flesta karaktärerna var flata och verkligen inget kött på benen. Det enda som jag gillade med boken som den kommer att få en poäng för är att fotona i boken var verkligen intressant att se på för de har ju blivit manipulerade innan det fanns photoshop eller några redigeringsprogram för foton så man har experimenterat i fotorum och hur de gjorde det har jag inte den blekaste aning om.

Titel: Miss Peregrine's Home for Peculiar Children
Författare: Ransom Riggs
Betyg: 2/10
Serie: -
Sidor: 349
Kapitel: 11
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Quirk
Första meningen: "I had come to accept that my life would be ordinary when extraordinary things began to happen."

Nya böcker i hemmet lånade som köpta

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4
LÅNADE
  • Far from you av Lisa Schroeder
  • Need av Carrie Jones
  • Until I die av Amy Plum
  • Shine av Lauren Myracle
  • You against me av Jenny Downham
  • Desires of the Dead av Kimberly Derting
  • Hex Hall av Rachel Hawkins
KÖPTA
  • Live Wire av Harlan Coben - bytte till mig igår på Bokbytardagen
  • The Calling av Kelley Armstrong
  • Wolfsbane av Andrea Cremer
  • Bloodrose av Andrea Cremer
  • An Abundance of Katherines av John Green
  • The Selection av Kiera Cass

Ejdertider

Canon EOS 7D + Canon EFS 55-250mm f/4-5.6

Across the Universe - Beth Revis

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Fångad i rymden och frusen i tiden, är Amy på väg till en ny planet. Men femtio år innan hon kommer att anlända, vaknar hon våldsamt upp, som offer för ett mordförsök. Nu är Amy förlorad ombord med en generation hon inte vet någonting om. Frågan är om hon kan ens lita på någon på skeppet?

Det första kapitet i boken talade nästan för hela boken. Jag blev skärrad och förskräckt till vilken bok som hade hamnat i mina händer och jag blev snarare avskräckad än exalterad över att läsa boken, men jag fortsatte ändå. Och stämningen på skeppet kändes lite obehaglig och man kände ingen gemenskap på skeppet. Det var inte så trevligt att läsa och jag älskar rymden som jag fruktar vad som finns där och tanken att vara på ett skepp mitt ute i rymden och inte kan åka tillbaka skrämmer mig totalt. Så jag läste boken med en grimas på ansiktet.

Man följde två perspektiv: Amy och en kille på skeppet vid namn Elder. Eller jag tror inte att det är hans namn utan mer titel för han var den som skulle bli "Eldest", den som styr och ställer på skeppet. Det som jag kände jag ville ha var en tankekrash mellan Amys tankesätt och Elders. Att sättet man tänkte på förut skulle kollidera med det som var på skeppet, men jag upplevde ingen bra krash, utan mer bara vibbar av något som inte blev av. När två personer kommer från två olika århundranden då borde det ju hända, right? Det är ju det mest realistiska. men näpp. Sen gillade jag inte så mycket karaktärerna för om de hade varit mer utvecklade så skulle den tankekrocken hänt!

Jag tycker att boken var svår att tro på för det utspelade sig på ett orealistikt scenario som det går och i alla dessa ljusår och galaxer bort från den här världen som gör att jag inte få någon koppling, någon lina att hålla i för att hålla mig till verkligenheten i boken. Det var nog det största problemet i boken. För att tro på något så måste det finnas som en livhake till verkligheten som gör det realistiskt. Så är det i allt vi hör, och därför är det så svårt att prata om rymden för allt om det är väldigt orealistikt och svårt att tro på för man pratar om så stora avstånd som man inte ens kan tänka sig i huvudet. Om man hade fått några trådar som man kunde dra till sig verklighetssaker i boken så skulle jag nog gillat den.

Titel: Across the Universe
Författare: Beth Revis
Betyg: 5/10
Serie: Across the Universe #1
Sidor: 398
Kapitel: 81
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Razor Bill
Första meningen: "Daddy said, "Let mom go first".

What are you staring at?

Canon EOS 7D +
Canon EOS 7D + Canon EFS 55-250mm f/4-5.6

Free Fallin'

Canon EOS 7D + Canon EFS 55-250mm f/4-5.6

If the sun would fall into the sea

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 55-250mm f/4-5.6

Nightshade - Andrea Cremer


Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Calla Tor har alltid vetat hennes öde: examen, äktenskap och sedan ett liv som ledare för henne pack. Men när hon trotsar sina mästarers lagar för att rädda en människopojke, måste hon välja. Är en kille värt att förlora allt?

Egentligen varför plockade jag upp den här boken? Är inte den baksidetexten ett obvious varningsskylt nog? Men alla hade gett den ett otroligt bra hyllningar så jag kände att jag var tvungen och jag kände mig innan sugen att läsa den för vargar är inblandade. Jag vet att den här recensionen kommer att låta rejält negativ, men ha i bakhuvudet att jag gillade boken, men de störiga momenten klarar jag inte av bara.

Jag blir sååå irriterad på mig själv när jag läser en bok och kan nästan säga att jag stormälskar den, men när jag väl tänker efter varför jag älskar den så märker jag den svaga punkten som får ballongen att smälla. Att gilla en bok så grymt mycket bara för en killes skull är inte okej, inte för mig! En bok ska vara bra med olika ingredienser i som gör att den når toppen, inte killar för guds skull! Andrea Cremer utnyttjar sin förmåga att skriva så en läsare blir trollbunden till en bok genom att bara gilla en karaktär som "råkar" vara en kille. Twilight är detsamma och för mig tog det en lång tid innan jag upptäckte varför jag läste böckerna ens. Det är nog när jag hade läst sista boken som det kom så uppenbart. Även om jag gillar Ren och Shay jäkligt mycket så måste jag inse fakta att det är två typer som inte ens finns och är en knep för att göra boken bättre än vad den skulle vara. Ledsen alla Nightshade-fans. Det är en tung kritik att ta, men det är sanningen.

Jag var väldigt confused över världen som Andrea Cremer har skapat i boken med Keepers och Guardians. I halva boken förstod jag inget av konceptet tills Calla berättar för Shay allt, men det tog ett bra tag innan det kom. Jag själv tycker inte heller det var logiskt att Alfaparet egentligen inte bestämde allt, utan the Keepers bestämde. Shay läste verkligen mina tankar ibland när han frågade varför de skyddade Keepers. Allt det där med Keepers och sånt verkade som det var med bara för att försöka, just det, försöka skapa en plot för tyvärr jag förstod inte ploten! Och Andrea Cremer drog verkligen ut på handlingen. Jag trodde att Calla och Ren bröllop ( ingen spolier för det nämns typ det första i boken) skulle vara vid mitten av boken, men jag hade fel med den punkten...

Så, ja jag gillade boken, kommer ni ihåg att jag sa det i början av den här recensionen? Jo, det gör jag pga varulvstemat och Ren och Shay. Och ja, jag erkänner jag är egentligen svag att gilla en bok för killars skull, men det är fakta. Ren var bara Ren och Shay var vettig såå..... Och jag beställde resten av böckerna i serien samma dag jag läste ut boken pga det ruset man hade efter slutet så kände jag att jag var tvungen att ha dem. Just nu så ångrar jag mig lite, men whatever. Så jag ska läsa vidare i serien för som sagt två killars skull. Shit vad det låter fel..... och negativt...

Titel:
Nightshade
Författare: Andrea Cremer
Betyg: 6/10
Serie: Nightshade #1
Sidor: 452
Kapitel: 35
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: ATOM
Första meningen: "I'd always welcomed war, but in battle my passion rose unbidden."

Skärgårdens rätta ljus

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4 + Canon EFS 55-250mm f/4-5.6

Äntligen!


Japp, hörrni! Jag är sååå överlycklig att jag äntligen gjorde en design jag har blivit nöjd med! :D Jag har säkert gjort över 4 st den här månanden men ingen har jag blivit nöjd med men nu banne mig blev det bra! :D Så vad tycks? :)

Jag jobbar faktiskt!

Canon EOS 7D + Canon EFS 55-250mm f/4-5.6 | Foto: Pappa

Japp,  det ser ut som jag latar mig, men se extra noga på mina glasögonsbågar. Just det, en överstrykningspenna. Jag är på jobbet! Så, vad jobbar jag med? Jo, jag är en betaläsare till Fredrik Lindbloms andra bok som inte har någon titel än. Det går långsammare än vanligt för mig att läsa för jag tänker efter en hel del, stryker under och skriver upp en massa. Men det är såå roligt att analysera en bok som är bra! Det är inte som i skolan då man får en tråkig bok från 1980. :)


Eve - Anna Carey

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Året är 2032. Det är sexton år efter ett dödligt virus som utplånade mer än 90% av jordens befolkning. Därför försöker samhället öka populationen igen, hur, det vet inte Eve. Det är kvällen innan hennes examen då hon hinner luska ut från en tjej som rymmer från skolan vad som egentligen händer efter examen. Att det är inte så man drömmer om. Utan att alla flickor som tar examen är tvungna att hjälpa landet hela sitt liv genom att föda upp dne nya populationen. Eve, så smart som hen är, hade inte ens kunnat listat ut detta på egen hand och efter bevis på sanning rymmer hon mot det okända, mot ödesmarken där hennes svaghet är precis som alla andra på hennes gamla skola: De har aldrig mött en kille i hela deras liv.

Eve tycker jag var ett fantasilöst namn på boken. Jag trodde att det skulle vara något dolt bakom det självklara med det, men nej. Huvudkaraktären heter Eve därför heter boken Eve. Det som jag är glad över är att Eve är inte den där "blonda" tjejen, utan hon tar emot den informationen om inte visste om. I hela sitt liv har hon växt upp med folk som säger att män trycker ner kvinnor och säger allt negativt med killar, kammar alla under en kam. Så man visste att hon skulle träffa en kille och ändra sina åsikter om killar. I förväg hade jag listat ut att killen skulle heta Adam bara för det skulle bli som en bibliskt symbol att de är nästan ensamma på jorden. Men jag var nära nog. Killen hette Caleb, ett annat bibliskt namn.

Det som ni måste ha listat ut är att boken utspelar sig i framtiden. I en värld som inte var så detaljrik, men ändå beskrivande nog för att se en vision av Anna Careys tro på framtiden. Det är i en värld som jag inte upplevde så mörk av sig, utan om man kom till den rätta platsen kunde livet se bra ut. Språket var ändå inlevelserikt och jag hittade två nya citat från boken som jag var tvungen att skriva upp. Jag rekommenderar boken, men jag skulle inte kalla det en helt 100% dystopi för dystopier ska vara lite mörka och skräckinjagande under ytan och det upplevde jag inte att Eve hade fullt ut.

Titel: Eve
Författare: Anna Carey
Betyg: 6/10
Serie: Eve #1
Sidor: 310
Kapitel: Info kommer
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Harper Teen
Första meningen: Info kommer

Det andra kriget då världen var i bråk


Det är en tid i historien som det finns en massa böcker om. En tid som består av död, sorg och kränkning. Andra världskriget är en stor och viktig händelse i historien som blir uppmärksamad i skolan, böcker och filmer. Och det kommer alltid upp nya saker. Jag tror att alla har blivit påverkade av andra världskriget på ett eller annat sätt. Det som jag tänkte fokusera på är litteraturens historia. De som har fastnat för mig varje gång jag tänker på andra världskriget.

Boktjuven - Markus Zusak
Detta är verkligen en roman som fick mig att tänka. Den fick mig att förstå att det inte bara finns de vanliga historierna om andra världskriget utan det finns i olika synvinklar. Man får följa dödens ögon som riktar sig mot Liesel som tog boken som låg vid hennes brors grav. Det var dödsgrävarens handbok. Hon lär sig snabbt att hitta ett band mellan böcker och ord. Och så småning om börjar hon stjäla böcker ifrån nazisternas bokbålar och övergivna bibliotek och hon delar de historier hon läser om i skyddsrummen medan bomber öppnar marken.
Tack vare den här boken fick jag en blick utav kriget som jag inte hade, samtidigt som jag unnderhöll utav den som en roman.

The Wave - Morton Rhue
Hela boken är baserad på en sann historia som skedde 1967 i Kalifornien. Ron Jones var läraren som provade på det han kallade "The Third Wave" med sin klass som var som en disciplinlek som blev för allvarlig! Det är nog en av de läskigaste saken som har upplevts i ett klassrum. Eleverna föll blint för disciplinen, skapade en hälsning som till och med användes utanför klassrummet. The Third Wave spreds runt hela skolan som i boken väldigt snabbt. Det riktiga projektet 1967 höll på i fyra dagar innan Ron Jones förstod att det hade gått för långt, då var det som han hade skapat en nazitgrupp själv. Detta experiment har provas på universitet och det visas sig att en rörelse som nazistpariet kan skapas på en väldigt kort tid. I boken kallas det The Wave och man förstår mer hur Hitler gjorde under kriget, även om det utspelar sig i nytid.

Hanas resväska - Karen Levine
Jag har faktiskt inte läst den här boken, utan min fröken läste den högt för min klass i sexan tror jag och jag kommer ihåg hur mycket sympati jag hade för Hana och hennes bror. Det var också lite svårt att föreställa sig att Hana fanns när jag var i den åldern.

Jag har läst fler böcker som handlar om andra världskriget, men de här fastnade mest. Jag har inte läst Strimmor av hopp, kanske det blir en ny favorit inom den genren. Har ni några råd på fler andra världskrigsböcker för jag har börjat bli intresserad av det nu :)

When the Sea is Rising Red - Cat Hellisen

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Efter sjutton år gamla Felicitas mest älskade vän, Ilven, tar självmord för att undkomma ett arrangerat äktenskap, väljer Felicita frihet över privilegium. Hon fejkar sin egen död och lämnar henne skyddat liv som en av Pelimburg magiska elit bakom sig. Att bo i slummen, skura rätter för en levande faller hon för karismatiska Dash samtidigt bli fascinerad med vampyr Jannik. Då något upprörande spolas upp på stranden: Ilven död har kallat ur havet en farlig, vild magi. Felicita måste besluta huruvida hennes lojaliteter ligger med familjen hon övergav. . . eller med dem som skulle vrida denna mörka makt att förstöra Pelimburgs kastsystemet, och hela staden längs med den.

Ärligt talat så hade jag ingen aning vad boken handlade om och jag trodde att detta skulle vara en medelmåttsbok med inte mycket att ge. Men den var bättre än förväntat. Felicita var inte så irriternande som jag trodde att hon skulle vara. Miljön kändes som 1800-tals England, det som bara var inbakad i den kompotten var lite magi och vampyrer. Det var så onödigt att Cat Hellisen drog in vampyrer i handlingen för det hade ju inget med saken att göra. Det fanns bara olika samhällsklasser och vampyrerna var en som man inte ens koncentrerade sig mycket på. Det kändes som Cat Hellisen bara nämnde vampyrer för att locka fler läsare, men jag kan stå för en stor mängd folk att det mer avskräckar en för att läsa den. För det finns föööör många fåniga vampyrhistorier. Jag har inget emot de blodiga, läskiga, skrytsamma vampyrerna som inte är "vegeterianer". Det är just de som jag förväntar mig utav en vampyr. Som sagt så hade vampyrerna inte en stor roll i den här boken, vilket verkligen irriterade mig.

Det som jag gillar som mest med den här boken är att kärleken som Felicita söker smått är inte besvarad. Äntligen! Det är ju i alla fantasy romaner där kärleken är besvarad, men Felicita grubblar ifall någon gillar henne och det är det som jag saknar hos vissa karaktärer i litteraturens värld. Så klart det finns sånna typer, men de känns så få när det kommer så många tjej-karaktärer som inte ens grubblar, eller så grubblar de i onödan när man redan vet att den andra är kär i henne.

Handlingen var ändå helt okej. Jag tycker att den inte skulle vara spännande även om saker som var lite oroväckande hände. Det var lite som en charm i sig. Att se Felicita leva ett liv som hon inte är van vid, hur hon ändå kämpar för att inte hamna under ytan. Hela boken skulle jag nog kalla charmig, för fokuset är inte magin, utan vad en människa kan göra utan den.

Titel: When the Sea is Rising Red
Författare: Cat Hellisen
Betyg: 7/10
Serie: -
Sidor: 296
Kapitel: 19
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Farrar Straus & Giroux
Första meningen: "She's not here."

Ett skepp lastat med Avatar

Jag måste verkligen skriva ett inlägg om Avatar! Jag har tänkt att göra det länge, men efter förra avsnittet av Korra så har jag blivit totaltberoende! Ni som inte vet vad Avatar är så säger jag bara: Det är inte filmen som var härmapig att ta samma namn, utan en mangaserie som står för en del av min barndom (Harry Potter står för en annan del). En serier om de fyra elementen, känslor, humor och spänning! Serien bestod av tre säsonger tills nu, för nu håller en fjärde serie att sändas och det gör min gott och sagt glädjerik!

Nu för er som tittar på serien. Vilken otroligt bra avsnitt de senaste var (avsnitt 6) och jag står inte ut att vänta en vecka för nästa avsnitt! Men den stora frågan är ju: Vem är det bakom masken på Amon? Jag och min kompis som också dyrkar Avatar har kommit på en person som kan dölja sig bakom den. Så häng med nu.Man vet att Amon kan ta bort bändning och den enda som har kunna gjort det är Aang, avataren. Så hur kan Amon ens göra så? Är det som han säger att han fick det av the spirit?

Ialla fall, min kompis och jag strövade runt på Avatar.wikia.com och kollade upp Aang och Kataras tre barn. Den äldsta är Kya, water-bender som är döpt efter Kataras mamma. Andra i ledet är Bumi, non-bender och är döpt efter Aangs gamla vän som var kung av Omashu. Sist Tenzin, air-bender. Som sagt kan Amon ta bort en bändning, så de borde vara någon som är kopplad till Aang. Och Amon är en kille och vi vet att Tenzin är en good guy. Så vår gissning är att Bumi döljer sig bakom masken. För Bumi måste ha varit avundsjuk att hela hans familj är benders förutom honom och något agg måste ju finnas för att skapa en revolution. Men Amon berättade ju att hans föräldrar var döda pga fire-benders, men en sådan historia kan hittas på. Men som sagt detta är en spekulation så detta behöver inte vara sant! Och det är kanske därför han har tänkt att spara Korra till sist, för det är ju ändå hans fars ande som finns inom henne.

Sedan finns en till spekulation som har spridit runt på internet som låter så sann så det borde vara så!

Det finns ett annat rykte om att Asami kan vara en spion till Amon, men som sagt allt som jag har sagt är ju bara teorier. Men det är så roligt att gissa! :D Nu när ingen vet vad som kommer att hända!!

Och som sista sak så måste jag bara visa den här underbara videon från de gamla gänget som jag saknar så otroligt mycket! :D

I'd Tell You I Love You, But The I'd Have To Kill You - Ally Carter

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Cammie går på Gallagher Academy, en skola för speciella tjejer. Ingen vet att skolan är en spionskola förrän de har börjat. Cammie är inne på sitt tredje år och det är dags för äkta spioneri. Cammie har smeknamnet kameleonten för ingen märker henne, men förtjänar hon det smeknamnet när en normal kille ser henne på hennes första uppdrag? Och vem är den här killen som kan se henne när ingen annan lägger märke till henne?

Jag har lite svårt att greppa tag om den här boken. Den var helt okej, handlingen flöt på, men det var en sådan fåning ton över det hela. Det kändes och troligen är en sådan tjejbok man läste när man var 11. Man tänker att spioner ska ju vara seriösa, allvarliga typer, men det var inte så i den här boken. Titeln var ju väldigt lockande, men den stod inte upp för handlingen. Och sen grejen med Josh var lite överdriven tycker jag. Jag vet inte. Jag hade förväntat mig mer action, mission, James Bond, men när det är tjejer som spionerar hur kan inte killar blir inblandade? Jag menar, om James Bond har en brud måste Cammie har sin grabb, right? :)

Författaren har en förmåga som jag gillade starkt och det var att fokusera på fel person. Författaren tog sig sin tid att beskriva den nya läraren som då var en kille så jag trodde automatiskt att huvudrollen skulle få en cross på honom, men han var egentligen inte så viktig som man trodde, vilket jag gillade. I alla böcker så får en karaktär oftast mycket strålkastarljus och man vet direkt att den är viktig för handlingen. Om man i stället skulle smyga in viktiga detaljer om karaktären under boken gång så skulle det bli mer chockande och roligare om det ex skulle vara en deckare. Jag hoppas att ni förstår min fina förklaring, för jag vet redan att jag kan vara lite föör tankspridd.

Om den här var översatt till svenska skulle jag absolut tipsat den till yngre ålder, men problemet är ju att Cammie är 16 (?) år så det blir väl svårare att koppla till sig själv om man är 11. Så, det är en knepig bok att sätta i en spekifikt kategori.

Titel: I'd Tell You I Love You, But The I'd Have To Kill You
Författare: Ally Carter
Betyg: 4/10
Serie: Gallagher Girls #1
Sidor: 309
Kapitel: 29
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Orchard Books
Första meningen: "I suppose a lot of teenage girls feel invisible sometimes, like they disappear."

Will Grayson, Will Grayson - J. Green & D. Levithan

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

"När jag var liten brukade min pappa säga till mig: "Will, kan du välja dina vänner, och du kan välja din näsa, men du kan inte välja din väns näsa." Detta verkade som ett rimligt skarpsinnig observation till mig när jag var åtta, men det visar sig vara felaktiga på några nivåer. Till att börja med kan du omöjligen välja dina vänner, annars skulle jag aldrig ha slutat med Tiny Cooper."

"jag slits ständigt mellan att döda mig själv och döda alla runt omkring mig. de verkar vara de två alternativen. allt annat är bara döda tid."

Så tänker två personer med samma namn. Will Grayson. Och tänka sig att de kommer att finna varandra någon gång i sitt liv.

Will Grayson x2 fokuserar sig mest på ämnet att vara gay. Hur man är och uppför sig, att de visar att alla som är gay inte går runt i rosa och gör en massa konstiga ljud utan kan också vara vilken person som helst. Jag gillar också idén grymt mycket med två olika personer som har samma namn träffas. Och vilka de två olika personerna är det är det som är frågan. Man har ändå en stor frihet som kan göra det bra som dåligt och Green och Levithan hittade nog den bra twisten! Jag själv blir sugen på att skriva om så som de gjorde. Hitta en kompis så skriver man var sitt kapitel om sin karaktär! Det blir mitt sommarprojekt.

Jag tyckte mest om att läsa om ena Will Grayson som dens text består utav inga versaler, inga stora bokstäver. Även om det är en ny mening, namn eller nåt annat. Det är bara när han dampar. Jag visste redan varför det var så för min kompis som läste boken innan mig sa det och jag ska inte avslöja det. Men fråga om vi vill veta. Jag kom in i det förvånansvärts snabbt, vilket jag inte vet är bra eller inte för då betyder ju det att jag är van vid att läsa sånt. Och det är väl så chat-språk brukar bli. Det som jag kände av den här Will var nog att han inte reagerar så mycket eller så är det så att jag uppfattar hans känslor på ett helt annat sätt än det är menat. Jag blev lite virrig av hur han egentligen kände, men det är kanske så han kände också. Den andra Will var helt okej, jag gillade mer hans vänner runt omkring honom än Will själv, speciellt Tiny Cooper! Han är superhärlig person som är just den personen som gör att historien kan kopplas och fortsätta! Om jag hade haft Tiny i min vardag skulle varje dag vara som en musikal, det kan jag tänka mig! :P

En tanke som slog mig under bokens omlopp som egentligen inte har så mycket med boken var: det finns en hel del böcker med killar som är gay, hur jobbigt det måste vara och så, men varför just killar??!?! Tjejer kan ju också vara gay, det är nog minst lika jobbigt att vara lebisk. Det tycker jag är lite irriternade. Lebiska är väl värda en bok också?!

Titel: Will Grayson, Will Grayson
Författare: John Green & David Levithan
Betyg: 7/10
Serie: -
Sidor: 310
Kapitel: 20
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: SPEAK
Första meningen: "When I was little, my dad used to tell me, "Will, you can pick your friends, and you can pick your nose, but you can't pick your friend's nose.""

De mest nya medlemmarna i min flock

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

  • Vårlik av Mons Kallentoft - Födelsedagspresent av moster
  • Jellicoe Road av Melina Marchetta - Fick utav Xpublishing efter Jellicoe Road kväll med dem.
  • The Hundred Thousand Kingdoms av N.K Jemisin - Köpt från Science Fiction Bokhandeln
  • Awaken av Katie Kacvinsky - Köpt från Science Fiction Bokhandeln
  • För evigt av Maggie Stiefvater - Födelsedagspresent av kompisar
  • Eld av Sara Bergmark Elfgren & Mats Strandberg - Köpt från Bokus.se
  • Frukta inte av Anne Holt - Födelsedagspresent av moster
  • Chasing Brooklyn av Lisa Schroeder - Köpt ifrån Book Depository
  • The Gathering av Kelley ArmstrongKöpt ifrån Book Depository
  • Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins -  Köpt ifrån Book Depository
  • Nevermore av Kelly Creagh -  Köpt ifrån Book Depository
  • Bitterblue av Kristin Cashore -  Köpt ifrån Book Depository
Jag tycker jag har varit duktig med att inte ha frågat om recensionexemplar. Inga hittills, utan bara köpta. Jag fotade inte de lånade böckerna för de brukar variera fööör ofta för min del. Har just nu 8 st hemma och läst häften tror jag. Jag ska bli av med den högen så jag kan fokusera mig på de som finns redan hemma.

Lycka i form av fem paket

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Jag var tvungen att köpa böcker när det väl var 10% på Book Depository så kunde det inte sluta klia i fingrarna tills jag hade tryckt på beställknappen! :P

Jellicoe Road - Melina Marchetta

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Som barn överges Taylor på 7-Eleven av sin mamma. Sex år senare hinner det förflutna ikapp henne.
Samtidigt pågår gängkriget på Jellicoe internatskola, där ännu en i Taylors närhet förvinner och någon återvänder.

Jag märkte nu att det är väldigt svårt att förklara vad Jellicoe Road handlar om utan att berätta för mycket. Själv hade jag aldrig fattat vad boken handlade om innan jag läste den och det är så man ska få boken, tycker jag! Att någon bara lägger den i ens händer och man börjar läsa med en liten nypa av nyfikenhet i huvudet. Jellicoe är verkligen en fin historia med både skratt, sorg och mysterier.

Boken var uppdelad som i två historier. En med vanlig text och en med kursiv text. Den kusiva texten handlade om dåtiden vilket jag fick känslan av i början av romanen men fick bekräftat att det var det efter ett tag. Den kursiva texten dök inte upp lika många gånger som den vanliga vilket gjorde att den ofta blev som ett jobbigt avbrott i handlingen. För den var lite svår att komma in i och när man väl kom in i handlingen skulle det brytas av med ett stycke man hade mindre koll på vad det handlade om. Men tack vare den kursiva texten så vill jag läsa om igen för man förstod så mycket på slutet vad man missade i början och vad historierna hade sammankopplade.

Jag nådde något jag tycker är djupet av karaktärerna Taylor och Griggs. I början hade man nästan ingen aning om vilken historia de hade tillsammans för det var uppenbart att en historia hade de, troligen inte kärlek men något. Bikaraktärerna var också väl utvecklade när man väl kunde skilja på dem (jag hade lite problem att komma ihåg vem som var vem i början) och alla hade något man kommer ihåg från dem. Till och med småtjejerna som jag inte tyckte hade något syfte i berättelsen men i slutet så kunde man inte undgå att gilla dme med. De behövdes för en helhet i historien. Alla behövdes, det har Melina Marchetta fixat till. Marchetta har verkligen lagt tid på den här historien. 10 år om jag har hört rätt och det märker man otroligt mycket i hennes sätt att skriva, upprepa smådeltaljerna och allt annat som händer i bakgrunden. Jag gillade boken starkt men inte så mycket som alla andra som har läst boken har tyckt!

Titel: Jellicoe Road
Författare: Melina Marchetta
Betyg: 8/10
Serie: -
Sidor: 419
Kapitel: 26
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Harper Teen
Första meningen: "My father took one hundred and thirty-two minutes to die."

Above - Leah Bobert

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Matthew har älskat Ariel från det ögonblick han fann henne i tunnlarna, med hennes bi vingar som föll av. De bor i Safe, en underjordisk fristad för dem som flyr staden Above -liknande Whisper, som talar till spöken, och Jack Flash, som kan skjuta blixtar från hans fingrar.

Men en skrämmande natt, invaderar en gammal fiende Safe med en armé av skuggor, och endast Matthew, Ariel och några vänner fly ovanför. När Matthew river upp mysteriumet om Safes historia och skuggornas attack, inser han att han måste hitta ett sätt att göra om sitt hem och inte bara för sig själv, men för Ariel, som behöver honom mer än någonsin tidigare.

Above var verkligen en klurig historia för mig. Jag är rätt så kluven vad jag tycker om boken. Den fångade inte mig helt, men jag kan inte heller säga den var dålig för den var inte helt värdelös. Bobert har självklart skapat en dystopi med en värld som jag inte riktigt hänger med i. Jag vill så gärna förstå den med jag hittade inte en stolpe att hålla fast vid och försäkra mig om att detta är det hon menar. För jag förstod ju att det är någon slags dystopi med folk som kallas sjuka när de har en speciell gåva. De blir inte efterlämnade av världen utan mer undanstödd av de som kallas normala och vissa har då hittat det här samhället under ytan som kallas Safe.

Matthew har rollen som Teller i samhället. Han berättar andras historier, det är det som han ser som hans uppgift. Han hittade någon gång innan bokens början en tjej som de döper till Ariel som har en mutation, hon har bivingar. Jag förstår absolut inte grejen med de där bivingarna för de nämndes hela tiden kändes det som, som de var en symbol. Men jag hade något problem med hennes vingar hela vägen till slutet. Men relationen mellan Matthew och ariel var ändå en relation som höll de tillsammans. Enligt min syn så tycker jag att det inte är baserat på så mycket, men det är ändå nåt som håller dem tillsammans. Matthew förklarar i hela boken hur mycket han bryr sig om henne och man tror att Ariel inte känner desamma hela tiden. Ariel var verkligen en svårttolkad karaktär, men en relation uppbyggd av omsorg.

Språket var verkligen speciellt. Det var nog uppbyggt att vara så som Matthew tänkte, tankar direkt från hjärnan. "I grit my teeth underneath it and rud soap between my hands as fast as they'll take; scrub armpits and ears backs and myself awake." Ett exempel som jag inte vet är så tydlig till mina argument. Men Bobert använde sig ofta av ; som en förlängning av meningen hon skrev, som en förlängning på tanken man tänker. Lite så tänker jag mig att Matthew tänker, kanske mest troligen bara för språket var så.

Titel: Above
Författare: Leah Bobert
Betyg: 4/10
Serie: -
Sidor: 358
Kapitel: 10
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Arthur A. Levine Books
Första meningen: "My last supply duty before Sanctuary Night, I get home and Atticus is waiting."

Poison Study - Maria V. Snyder

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Yelena är på väg att bli avrättad för mord. Men hon har chansen att välja. Välja att leva i en av de bästa ställerna i palaset där befälhavaren bor, äta utmärkt bra mat, men den lilla haken att hon ska smaka efter gift och kanske dö på kuppen, eller bli avrättad så är det gjort.

Yelena väljer att bli matsmakare. Men chefen över säkerheten i palaset riskerar inget och vet hur han ska ta hand om sitt jobb. Han vet vad som behövs göra för att sätta Yelena på plats så hon inte rymmer eller mördar någon för som sagt hon är en mördaren. Hon dödade trots allt en viktig person; General Brazells enda son, Reyad.

Redan i de första kapitelna förstod jag på en gång att jag skulle gillar boken och dens handling och jag är liite förvånad över hur mycket jag älskade den! Absolut hittills en av de bästa böckerna i år. Jag blev snabbt tagen av handlingens magi. Jag erkänner, jag blev snabbt förtrollad av den här boken. När jag var halvvägs i boken frågade en kompis varför den var så bra och jag sa: "Det allra bästa med boken är att den inte behöver använda sig utav en kärleksromans för att göra den bättre! För den är redan så bra! Och om det skulle komma in lite kärlek skulle det nog bara toppa moset." Det var inte spännande i onödan, alltså att man blir spänd på att nåt ska hända så händer inget, utan när väl nåt skulle hända så kände man på sig det.

Yelena är en mystisk karaktär som jag snabbt fastnade för och det gjorde jag utan att veta hur hon mördade generalens son. Jag misstänkte snabbt att hon hade en anledning till det, men hon var nog säkert inte barmhärtig när hon väl dödade honom. Man får inte intrycket av att hon är en oskyldig tjej, utan jag kunde ju som sagt tänka mig att hon hade mördat någon. Man får ju veta lite mer om henne, bit för bit vilket är ett otroligt bra upplägg för då får man veta alla anledningar i taget varföroch hur hon gjorde allt. Valek, befälhavarens säkerhetschef är verkligen en hotfull person som vet vad han gör, vilket är nog det skönaste med honom. Han vet hur man ska handskas med en mördare på ett läskigt lite mer hotfullt sätt än ett traditionellt sätt genom att prata och komma fund med saker och ting. Han påminner mig smått som Haymitch, men kom på senare att det är nog för de båda har en roll att ta hand om folk som troligen kommer att dö och det på sitt egna lilla sätt. Sen så slutar likheterna.

Jag själv har någon sorts passion för medeltidsmiljöer. Jag älskar på något sätt kungar, drottningar, krig, hov, fluffiga klänningar och ja, allt med medeltiden att göra. Det är bara så magiskt med medeltiden för ingen kan ha fel om vad som hände på den tiden för vi vet inte säkert! Däremot är vi mer säkra om vad som händer just nu. Dystopier är lite av samma stuk, men jag kan inte påstå att de har magi bakom kulisserna. I alla fall föll jag snabbt för bokens hov och personal där Yelena "tvingas" jobba på. Och idén med en food taster (låter så mkt bättre på eng) var intressant för jag har inte stött på det innan i medeltidskaraktärska romaner. Även om min bild av det blev lite förvräng från det jag trodde så var det bra!

Titel: Poison Study
Författare: Maria V. Snyder
Betyg: 9/10
Serie: Study #1
Sidor: 409
Kapitel: 32
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Mira Ink
Första meningen: "Locked in darkness that surrounded me like a coffin, I had nothing to distract me from my memories."

Minnesfullt citat:
"You once said I wasn't ready to believe your reason for killing Reyad. I'll believe you know."
"But I'm not ready to tell you." I said and left the room.
sida 232

The Belife to Fly

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4

Blood Song - Cat Adams

Livvakten Celia Graves har definitivt accepterat sin andel av konstiga uppdrag, både mänskliga och övernaturliga. Men hennes senaste arbete tar kakan. Bevakning av en prins från terrorister och religiösa fundamentalister är svårt nog, men det verkar som hela övernaturliga världen är efter den här killen också. När hon blir förrådd av dem hon är anställd för att hjälpa går allt fruktansvärt fel, vaknar Celia och hittar sig själv i en förvandling.
Varken människor eller vampyr, har Celia blivit en styggelse, något som inte borde finnas och nu både mänsklig och övernaturlig person vill ha henne död. Med hjälp av ett fåtal lojala vänner-en sexig magiker, en kraftfull varulv och en psykisk polis-gör Celia sitt bästa för att överleva. På flykt från sina fiender, måste Celia försöker upptäcka vem som ligger bakom hennes förvandling ... innan det är för sent.
Canon EOS 7D + 
Canon EFS 50mm f/1.4

Livvakten Celia Graves har definitivt accepterat sin andel av konstiga uppdrag, både mänskliga och övernaturliga. Men hennes senaste arbete tar kakan. Bevakning av en prins från terrorister och religiösa fundamentalister är svårt nog, men det verkar som hela övernaturliga världen är efter den här killen också. När hon blir förrådd av dem hon är anställd för att hjälpa går allt fruktansvärt fel, vaknar Celia och hittar sig själv i en förvandling.

Varken människor eller vampyr, har Celia blivit en styggelse, något som inte borde finnas och nu både mänsklig och övernaturlig person vill ha henne död. Med hjälp av ett fåtal lojala vänner-en sexig magiker, en kraftfull varulv och en psykisk polis-gör Celia sitt bästa för att överleva. På flykt från sina fiender, måste Celia försöker upptäcka vem som ligger bakom hennes förvandling ... innan det är för sent.

Det som gjorde att jag grappade tag om den här boken var att det fanns som en tipsblad i bibblan då de tipsade just om den här. Jag byggde upp några förväntningar av boken för den stod bredvid tips såsom Divergent, Blood Red Road och andra böcker man själv gillar och hört en massa bra om. Men mina tankar och förväntningar försvarades inte så väl. Det var absolut inte som jag hade tänkt mig, men det var inte negativt, utan snarare positivt. Det som jag hade tänkt mig var nog en livvakt som hann vara det ett tag i boken, men nepp, det gick snabbt.

Strukturen av historien och handlingen var bra. Det var en bra handlingsföljd och på något sätt kände jag att det inte var några onödiga scener med. Men jag fastnade inte för konceptet. Sure, det var annorlunda med något mellanting av vampyr och människa, men inte intressant nog för mig att fortsätta läsa. Det som jag fick lite som en chock var att detta är garanterat en vuxenroman. Så jag var inte så förtjust i den här romanen. Som sagt var den inte dålig eller bra. Okej är nog det rätta ordet.

Titel: Blood Song
Författare: Cat Adams
Betyg: 4/10
Serie: Blood Singer #1
Sidor: 364
Kapitel: 28
Orginalspråk: Engelska
Bokförlag: Tom Doherty Associates Books
Första meningen: "I pulled the Miata to the curb and checked the address one more time."

Wood Anemone

Canon EOS 7D +
Canon EFS 50mm f/1.4
Canon EOS 7D + Canon EFS 50mm f/1.4